Lätta, billiga, praktiska och tåliga mot fall – det är inte konstigt att nappflaskor av plast är så vanliga. Särskilt populära är nappflaskor som helt eller delvis är tillverkade av polypropen. Enligt forskarnas analys av försäljningsdata från e-handeln stod de vid tidpunkten för studien för omkring 82,5 % av den globala marknaden för nappflaskor.

Studien, som publicerades i tidskriften Nature Food 2020, undersökte en fråga som vid den tidpunkten fortfarande var otillräckligt utforskad: vad händer med nappflaskor av polypropen vid normal tillredning av modersmjölksersättning? Utifrån resultaten beräknade forskarna den potentiella exponeringen för spädbarn som får modersmjölksersättning. Genomsnittet uppgick till omkring 1,58 miljoner partiklar per dag.

Hur genomfördes studien?

Forskarna testade tio typer av nappflaskor som antingen var tillverkade av polypropen eller innehöll delar av polypropen. Tillsammans representerade dessa tio modeller omkring 68,8 % av den globala marknaden för nappflaskor.

För att så exakt som möjligt efterlikna normal användning följde forskarna Världshälsoorganisationens rekommendationer för tillredning av modersmjölksersättning i pulverform. Enligt dessa rekommendationer ska modersmjölksersättning tillredas med vatten som håller en temperatur på minst 70 °C för att minska risken för bakteriekontaminering, eftersom pulvret inte är sterilt.

Under experimentet steriliserades flaskorna, fylldes med vatten vid olika temperaturer och skakades för att efterlikna hur föräldrar tillreder modersmjölksersättning. Därefter mätte forskarna mängden mikroplastpartiklar som hade hamnat i vattnet.

Hur påverkar temperaturen mängden mikroplast som avges?

Resultaten visade ett tydligt samband mellan vattnets temperatur och mängden mikroplast som frigjordes: ju varmare vattnet var, desto fler partiklar lossnade från flaskans insida.

Enligt professor John Boland gör kontakten mellan polymeren och vattnet att mikroskopiska partiklar gradvis lossnar från plastens yta. Uppvärmning förstärker processen, och när flaskan skakas ökar mängden frigjorda partiklar ytterligare.

När forskarna fyllde flaskorna med rumstempererat vatten och skakade dem i omkring 60 sekunder frigjordes hundratusentals mikroplastpartiklar. När vattnets temperatur höjdes till 70 °C avgav de olika flaskmodellerna cirka 1,3–16,2 miljoner partiklar per liter.

Forskarna upptäckte även betydligt mindre nanoplastpartiklar. Antalet kunde potentiellt uppgå till flera biljoner per liter, men det gick inte att fastställa exakt på grund av metodens begränsningar och nanopartiklarnas förmåga att klumpa ihop sig.

Experimentet pågick i 21 dagar. Under hela denna period fortsatte flaskorna att avge mikroplast. Det visade att det inte bara handlade om den första användningen av en ny flaska: partiklar fortsatte att frigöras även vid upprepad användning.

Hur mycket mikroplast kan ett spädbarn potentiellt exponeras för?

För att bedöma den möjliga exponeringen för barn jämförde forskarna resultaten från laboratorietesterna med uppgifter om försäljningen av nappflaskor av polypropen, konsumtionen av modersmjölksersättning och amningsfrekvensen i 48 länder och regioner.

Utifrån dessa uppgifter beräknade de spädbarns potentiella exponering för mikroplast under de första tolv levnadsmånaderna. Det globala genomsnittet uppgick till omkring 1,58 miljoner partiklar per dag, men varierade betydligt mellan olika regioner:

• i Europa – omkring 2,61 miljoner partiklar per dag;
• i Nordamerika – omkring 2,28 miljoner;
• i Oceanien – omkring 2,10 miljoner.

I regioner där nappflaskor av polypropen användes mer sällan och amningsfrekvensen var högre var den beräknade exponeringen betydligt lägre.

Trots att dessa siffror är beräknade uppskattningar och inte resultat från direkta mätningar av hur många partiklar varje barn faktiskt fick i sig, visar de hur omfattande exponeringen för mikroplast kan vara när modersmjölksersättning tillreds dagligen i en nappflaska av polypropen.

Kan mikroplast påverka ett barns hälsa?

Av etiska skäl går det inte att genomföra studier där spädbarn avsiktligt utsätts för mikroplast. Kunskapen om mikroplastens möjliga hälsoeffekter kommer därför främst från djurstudier och studier med cellmodeller.

I sådana studier har man observerat matsmältningsproblem, förändringar i tarmfloran, inflammatoriska reaktioner, oxidativ stress och förändringar i vävnader i olika organ. Resultaten understryker behovet av att minska exponeringen för mikroplast, särskilt när det gäller spädbarn och små barn.

Enligt den amerikanska myndigheten National Oceanic and Atmospheric Administration är mikroplast mycket små plastpartiklar som är mindre än ett sesamfrö. Det är redan fastställt att sådana partiklar kan skada marina organismer och andra vattenlevande organismer. Under de senaste åren har plastpartiklar eller plastpolymerer påvisats i prover av mänskligt blod, moderkakor, avföring och testikelvävnad, men det går ännu inte att fastställa exakt vilken exponeringsnivå som är säker respektive farlig.

Även om företrädare för plastindustrin betonar att enbart förekomsten av partiklar inte bevisar att de orsakar hälsoskador, anser barnläkare att föräldrar har anledning att ta studiens resultat på allvar och så långt som möjligt minska barns onödiga kontakt med plast.

Leonardo Trasande, professor i pediatrik vid NYU Grossman School of Medicine, påpekade att forskningen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede när det gäller att förstå de möjliga konsekvenserna av exponering för mikroplast. Men det faktum att partiklar frigörs visar att plastmaterialet gradvis bryts ned.

Dr Claire McCarthy, barnläkare vid Boston Children’s Hospital och biträdande professor i pediatrik vid Harvard Medical School, anser också att föräldrarnas oro är befogad. Enligt henne är det ännu inte känt vilken exponeringsnivå som kan orsaka skada eller vilka faktorer som kan öka eller minska de möjliga konsekvenserna. Det är ändå rimligt att använda mindre plast, särskilt vid matning av spädbarn och barn.

Hur kan mängden mikroplast minskas vid användning av en plastflaska?

Medan forskarna fortsätter att undersöka de möjliga hälsoeffekterna föreslog studiens författare flera praktiska sätt att minska mängden mikroplast som hamnar i modersmjölksersättningen:

1. Låt flaskan svalna efter steriliseringen och skölj den minst tre gånger med sterilt, rumstempererat vatten. Vattnet ska kokas i en behållare utan plast och därefter få svalna.
2. Tillred modersmjölksersättningen i en ren och värmetålig behållare utan plast.
3. När blandningen har svalnat till rumstemperatur häller du över den i den avsvalnade, steriliserade nappflaskan.
4. Värm inte upp färdigblandad modersmjölksersättning i en plastbehållare, särskilt inte i mikrovågsugn.
5. Undvik att skaka modersmjölksersättningen i en plastflaska när det inte är nödvändigt.

Dessa åtgärder kan minska mängden partiklar som frigörs, men de avlägsnar inte själva källan till mikroplasten – plastflaskan.

Det mest direkta sättet att minska kontakten med plast

Det mest direkta sättet att minska kontakten mellan plast och modersmjölksersättning eller mjölk är naturligtvis att välja en flaska där alla delar som kommer i kontakt med innehållet är tillverkade av alternativa material, exempelvis rostfritt stål, glas och silikon som uppfyller LFGB-kraven.

Det är samtidigt viktigt att kontrollera mer än bara materialet i själva flaskan. Även om flaskan är tillverkad av glas eller rostfritt stål kan locket, gängorna, ventilen eller andra invändiga delar innehålla plast och komma i kontakt med drycken.

Därför räcker det inte att en produkt beskrivs som ”av glas” eller ”av rostfritt stål”. Om målet är att verkligen minska barnmatens kontakt med plast behöver man kontrollera materialen i flaskans samtliga delar.

Källor som använts i artikeln:

• Nature Food (2020): Microplastic release from the degradation of polypropylene feeding bottles during infant formula preparation
• Trinity College Dublin: High levels of microplastics released from infant feeding bottles during formula prep
• World Health Organization: Safe preparation, storage and handling of powdered infant formula
• Environment International (2022): Discovery and quantification of plastic particle pollution in human blood
• Environment International (2023): Temporal trends in microplastic accumulation in placentas from pregnancies in Hawaiʻi
• Toxicological Sciences (2024): Microplastic presence in dog and human testis and its potential association with sperm count and weights of testis and epididymis