BPA-fri – betyder det verkligen att produkten är säker?

Plast finns överallt omkring oss: i förpackningar, flaskor, pipmuggar, sugrör och matlådor. Mikroplast har redan påvisats i vatten, luft, livsmedel och människokroppen. De flesta vet att plast är ett allvarligt miljöproblem. Men när plast kommer i kontakt med mat och dryck betraktas den fortfarande ofta som säker – särskilt om produkten är märkt ”BPA-fri”.

Denna märkning betyder dock bara att produkten inte innehåller bisfenol A. Den garanterar inte att produkten är fri från andra bisfenoler eller kemiska tillsatser. Den garanterar inte heller att inga plastpartiklar frigörs vid användning. Med andra ord betyder BPA-fri inte ”plastfri” och är ingen garanti för att hela produkten är säker.

Vad är plast?

De flesta plaster tillverkas av petrokemiska råvaror – samma fossila råvaror som används för att framställa bensin. Plast kan inte betraktas som ett fullständigt inert material under alla användningsförhållanden. Vid uppvärmning, repor, tuggande, slitage eller långvarig exponering för solljus kan vissa plastprodukter avge kemiska ämnen och plastpartiklar som kan hamna i den mat eller dryck som förvaras i dem. Detta har bekräftats i ett stort antal studier under de senaste åren.

Vad betyder då BPA-fri?

BPA, eller bisfenol A, är ett kemiskt ämne som länge användes vid tillverkning av polykarbonatplast, bland annat i nappflaskor. När forskning visade att BPA kan påverka hormonsystemet väckte den möjliga påverkan på spädbarn och små barn särskild oro, eftersom deras kroppar befinner sig i avgörande utvecklingsfaser.

År 2010 förbjöd Kanada tillverkning, import, försäljning och marknadsföring av nappflaskor i polykarbonat som innehöll BPA. År 2011 förbjöd även Europeiska unionen användningen av BPA vid tillverkning av nappflaskor i polykarbonat.

Tillverkarna anpassade sig snabbt till de nya kraven och ett stort antal produkter märkta ”BPA-fri” lanserades på marknaden. Att BPA togs bort innebar dock inte alltid att hela gruppen bisfenoler försvann. I vissa material började närbesläktade ämnen användas i stället, däribland bisfenol S – BPS – och bisfenol F – BPF.

Därför är det viktigt att förstå följande: BPA-fri betyder att ett specifikt ämne saknas. Det betyder inte att produkten är fri från plast, andra bisfenoler eller andra kemiska beståndsdelar.

Historien om BPA visar också att vetenskaplig kunskap och lagstiftning utvecklas stegvis. Först publiceras nya forskningsresultat, därefter genomförs en riskbedömning och slutligen kan begränsningar införas. Även efter att ett nytt förbud har antagits får tillverkare vanligtvis en övergångsperiod för att anpassa sin produktion.

Att en produkt uppfyller gällande krav betyder därför inte att alla närbesläktade ämnen redan har undersökts och bedömts lika grundligt. Det är en av anledningarna till att europeiska experter allt oftare framhåller behovet av att reglera farliga bisfenoler som en grupp, så att ett problematiskt ämne inte ersätts med ett annat med liknande egenskaper.

Vad säger forskningen om ämnena som ersätter BPA?

Efter att användningen av BPA begränsades började vissa tillverkare använda kemiskt närbesläktade ämnen, framför allt BPS och BPF.

Forskning visar att dessa ämnen kan interagera med hormonsystemet. I vetenskapliga studier har östrogena, antiöstrogena, androgena och antiandrogena effekter observerats. Detta är betydelsefullt eftersom hormoner reglerar en mängd olika processer, däribland tillväxt, ämnesomsättning, reproduktiv utveckling, sköldkörtelns funktion och hjärnans utveckling. Fosterutvecklingen, spädbarnstiden och den tidiga barndomen är särskilt känsliga perioder när det gäller störningar i hormonregleringen.

En systematisk översikt av tillgängliga studier visade att BPS och BPF kan uppvisa hormonell aktivitet och ha hormonstörande egenskaper som liknar BPA:s. Det samlade vetenskapliga underlaget ifrågasätter därför antagandet att ett material automatiskt blir säkrare när BPA ersätts med en strukturellt närbesläktad bisfenol.

Den mer relevanta frågan är därför inte bara ”Innehåller produkten BPA?”, utan även: ”Vilket material är hela produkten tillverkad av och vilka ämnen används i stället för BPA?”

Varför dominerar plast fortfarande marknaden för flaskor och matbehållare?

Plast är billig, lätt, lättillgänglig och praktisk vid massproduktion. Materialet kan formas på nästan vilket sätt som helst och används därför fortfarande i stor utsträckning i nappflaskor, pipmuggar, matlådor, sugrör och lock.

Plast kan dessutom finnas i produkter som vid första anblicken ser ut att vara tillverkade av metall eller glas. Själva flaskan kan vara tillverkad av rostfritt stål eller glas, medan locket, den invändiga gängan, sugröret, ventilen eller andra delar som kommer i kontakt med drycken är tillverkade av plast.

Därför är det viktigt att bedöma hela produkten – inte bara materialet i själva flaskan eller en enskild märkning på förpackningen.

Det här är viktigt att komma ihåg:

• PP (polypropen, ofta märkt med återvinningskod nr 5) är en plast;
• Tritan™ är en plast;
• märkningen BPA-fri betyder inte att produkten är fri från andra bisfenoler eller kemiska beståndsdelar;
• en flaska av metall eller glas garanterar inte att andra delar som kommer i kontakt med drycken är fria från plast;
• ord som ”miljövänlig”, ”naturlig” eller ”säker” säger i sig ingenting om produktens hela materialsammansättning.

Om målet är att faktiskt minska dryckens kontakt med plast behöver materialet i samtliga delar kontrolleras: flaskkropp, lock, gängor, sugrör, ventil och tätningar.

Hur reagerar experterna på den nya kunskapen?

Här följer några exempel på hur europeiska och norska experter och hälsomyndigheter reagerar på den fortlöpande forskningen om hur plast och plastrelaterade kemiska ämnen kan påverka människan.

År 2023 konstaterade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) att exponering för BPA via livsmedel väcker oro ur hälsosynpunkt för människor i alla åldersgrupper. Det tolerabla dagliga intaget av BPA sänktes med en faktor på 20 000 jämfört med det tidigare tillfälliga värdet.

Med denna vetenskapliga bedömning som grund antog Europeiska kommissionen i december 2024 ett nytt förbud mot användning av BPA i de flesta material som kommer i kontakt med mat och dryck. Förordningen trädde i kraft i januari 2025 och den huvudsakliga övergångsperioden på 18 månader löpte ut i juli 2026. 

År 2023 publicerade Europeiska miljöbyrån resultaten från en studie med 2 756 deltagare i 11 europeiska länder. BPA påvisades hos 92 procent av deltagarna. Hos 92 procent låg halterna i urinen dessutom över det nya hälsobaserade riktvärdet. Myndigheten drog slutsatsen att befolkningens exponering för BPA i Europa är för hög och utgör en potentiell hälsorisk.

Det norska folkhälsoinstitutet framhåller att barn vanligtvis får i sig mer föroreningar per kilogram kroppsvikt än vuxna. Det norska konsumentrådet rekommenderar att mat inte värms upp i plastbehållare och att man när det är möjligt väljer behållare av glas, porslin eller rostfritt stål – särskilt för varm mat och dryck.

Forskare har ägnat särskild uppmärksamhet åt nappflaskor. År 2020 konstaterade forskare vid Trinity College Dublin att nappflaskor av polypropen kan frigöra miljontals mikroplastpartiklar vid sterilisering och tillredning av modersmjölksersättning. I testerna uppgick antalet frigjorda partiklar till 16,2 miljoner per liter. Den beräknade exponeringen för ett spädbarn varierade beroende på region från 14 600 till 4,55 miljoner partiklar per dag. Forskarna konstaterade också att högre temperaturer kraftigt ökade mängden mikroplast som frigjordes.

Dessa exempel visar att den vetenskapliga bedömningen av ett material inte upphör när materialet godkänns för marknaden. När nya forskningsresultat blir tillgängliga omprövas gränsvärden för exponering, begränsningar utvidgas och konsumentrekommendationer förändras.

Varför talar vi i första hand om barn?

Barn är inte bara ”små vuxna”. I förhållande till sin kroppsvikt äter och dricker de mer och andas in mer luft än vuxna. Små barn stoppar också ofta händer och olika föremål i munnen, vilket skapar ytterligare exponeringsvägar för kemiska ämnen.

Samtidigt befinner sig deras kroppar i en intensiv utvecklingsfas. Nervsystemet, immunförsvaret, hormonsystemet och reproduktionssystemet genomgår avgörande utvecklingsstadier. Därför ägnar forskare och hälsomyndigheter särskild uppmärksamhet åt möjlig exponering för hormonstörande ämnen och andra kemiska föreningar under spädbarnstiden och barndomen.

När det gäller en flaska som barnet använder varje dag, ibland under flera års tid, är det rimligt att minska onödig kontakt med plast där det finns tillgängliga alternativ.

Ett medvetet val i stället för att förlita sig på en enda märkning

Den vetenskapliga kunskapen om BPA, dess ersättningsämnen och mikroplast fortsätter att utvecklas. I takt med detta förändras också gränsvärden för exponering, expertrekommendationer och lagstiftning.

Men en sak står redan klar: märkningen BPA-fri ger inte fullständig information om produktens material.

Om målet är att minska kontakten mellan plast och barnets mat och dryck så långt som möjligt är det klokt att välja flaskor och behållare där samtliga delar som kommer i kontakt med innehållet är tillverkade av alternativa material – exempelvis rostfritt stål, glas och silikon som är lämpligt för kontakt med livsmedel.

Det är viktigt att inte bara titta på den framträdande märkningen på förpackningen, utan även på vad hela produkten faktiskt är tillverkad av.

Det är ett enkelt val i vardagen. Men när ett barn använder samma flaska varje dag bidrar sådana beslut till att konsekvent minska onödig kontakt med plast.

Källor som använts i artikeln:

• Europeiska unionen — EUR-Lex: Commission Directive 2011/8/EU on BPA in plastic infant feeding bottles
• Health Canada — Bisphenol A: measures concerning polycarbonate baby bottles
• Rochester & Bolden — Bisphenol S and F: A Systematic Review and Comparison of the Hormonal Activity of Bisphenol A Substitutes
• Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA — Bisphenol A in food is a health risk
• Europeiska miljöbyrån, EEA — Human exposure to Bisphenol A in Europe
• Europeiska kommissionen — Commission adopts ban of Bisphenol A in food contact materials
• Europeiska unionen — EUR-Lex: Commission Regulation (EU) 2024/3190 on BPA and other bisphenols in food contact materials
• Forbrukerrådet och NILU — Ulovleg stoff funne i barnemat-emballasje: Forbrukarrådet krev strakstiltak
• Folkehelseinstituttet, FHI — Bisfenol A (BPA) og helserisiko
• Folkehelseinstituttet, FHI — Miljøgifter og helse i Norge: Barn har høyere eksponering
• Forbrukerrådet — Slik unngår du uønskede kjemikalier i hverdagen
• Li et al., Trinity College Dublin — Microplastic release from the degradation of polypropylene feeding bottles during infant formula preparation, Nature Food
• Europeiska miljöbyrån, EEA — Plastics: impacts on human health and exposure to microplastics
• Världshälsoorganisationen, WHO — Dietary and inhalation exposure to nano- and microplastic particles and potential implications for human health