Idag kan man fortfarande ofta hitta missförstånd och nedvärdering av problemet med den ständiga användningen av plastartiklar i vårt dagliga liv.
Plast har blivit så inrotat i våra liv under de senaste 50 åren att många vägrar att tro på plastens hälsorisker, eftersom vi inte kommer att se konsekvenserna av daglig förgiftning av kroppen med giftiga kemikalier på en dag eller två och uppskatta hela den kumulativa effekten av ständig användning av varor från denna billiga petrokemiska produkt, bara forskare kan göra långsiktig dyr forskning.
De stigande kurvorna för kroniska och obotliga sjukdomar (även för barn under 14 år) bör dock göra oss uppmärksamma på detta akuta problem. Framför allt kan denna fråga inte ignoreras av föräldrar vars barn utsätts för de potentiella riskerna med plasttoxiner från en mycket ung ålder.
I den här artikeln kommer vi att tala om plastens inverkan på människors hälsa utan att nämna det enorma miljöproblem som är förknippat med plastförorening av vår planet.
PLAST ÖVERALLT
Det är i servis, plastfolie, flaskor, behållare som används för att lagra mat och dryck. Men de senaste åren har fler och fler frågat om plast verkligen är säkert när det kommer i kontakt med vår mat (och därmed oss)?
Forskning från forskare runt om i världen visar att vissa kemikalier i plast kan läcka ut från plasten och hamna i den mat och de drycker vi äter. Vissa av dessa kemikalier har kopplats till hälsoproblem som metaboliska störningar (inklusive fetma) och minskad fertilitet. Bland de mer problematiska kemikalierna finns ftalater och bisfenol A (BPA). Båda påverkar människans endokrina system och stör de mänskliga hormonernas funktion.
VARFÖR ÄR FTALATER FARLIGA?
Ftalater är en grupp kemikalier som används för att mjuka upp och göra plaster mer flexibla, vilket kan orsaka skador på levern, njurarna, lungorna och reproduktionssystemet. Nya studier på människor bekräftar vissa av de negativa effekterna av ftalater på utvecklingen av det manliga fortplantningssystemet (som först identifierades i många experimentella djurstudier). Den systematiska översynen visade också att högre exponering för ftalater är förknippad med onormala spermier och lägre testosteronnivåer. Nya studier visar också att exponering för ftalater före födseln är förknippad med negativa effekter på den neurologiska utvecklingen, inklusive lägre IQ och problem med uppmärksamhet och hyperaktivitet samt sämre social kommunikation.
Oftast exponeras människor för ftalater från följande källor:
- Kosmetika och produkter för personlig vård
- Plastbehållare och plastflaskor
- Förpackning och inplastning av livsmedel
- Plastleksaker
- Tapeter
- Vinylgolv
- Regnrockar
- Lim och klister
- Hushållskemikalier
- Sugrör av plast
- Medicinsk utrustning och medicinska instrument
- PVC-plast
Små barn är särskilt utsatta eftersom allt fler forskare hittar ftalater i allt från babyprodukter till leksaker, och ofta även i de produkter som är märkta ”ftalatfria”. Fram till 1999 var det för övrigt tillåtet att använda ftalater vid tillverkningen av dinappar, mjuka skallror och bitringar.
VAD ÄR BISFENOL-A?
Bisfenol A är till sin struktur identiskt med det kvinnliga hormonet östrogen och är faktiskt dess syntetiska analog. Det har använts som en billig härdare vid tillverkning och bearbetning av plast sedan 1960-talet, och först under de senaste tio åren har forskare upptäckt att bisfenol A, utöver de positiva egenskaperna, även kan:
- orsaka irreversibla förändringar i reproduktionssystemet
- negativt påverka celler i delningsstadiet
- minskar spermieproduktionen hos män
- påverkar det psykofysiska beteendet hos avkomman. I framtiden kan detta leda till att barnet uppvisar manifestationer av beteende som skiljer sig från dess kön
- kan bidra till förändringar i placentans funktion och leda till senare graviditetskomplikationer
- orsakar tidig pubertet hos flickor och hämmar den hos pojkar
- bidrar till utvecklingen av ett antal cancerformer
- påverkar förändringen av DNA-strukturen och bidrar till överföringen av mutationer genom nedärvning
- har en negativ effekt på hjärnan (orsakar försenad utveckling och till och med autism)
- leder till fetma, typ II-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och leverproblem
- det har en kraftigt deprimerande effekt på sköldkörtelns funktion, som spelar en viktig roll i vår kropp.
VAR FINNS DET?
Nästan överallt, men vi kommer bara att ta upp de vanligaste sakerna i vårt dagliga liv som lätt kan bytas ut. Cirka 3,6 miljoner ton bisfenol A produceras årligen i världen. Den amerikanska industrin har länge insisterat på att BPA är säkert i normala mängder, men detta påstående har helt motbevisats av många oberoende studier av forskare runt om i världen. År 2010 var USA tvunget att erkänna, trots WHO:s motstånd, att man ignorerat mer än 300 studier med mycket specifika slutsatser, som beskrivs ovan, att det inte finns någon säker mängd bisfenol A: ÄVEN I LÅGA DOSER ÄR DET FARLIGT för hälsan.
NAPPFLASKOR, NAPPAR OCH LEKSAKER
Intressant berättelse. Så snart forskarna hade förstått hur skadligt bisfenol är förbjöds under 2010 nappflaskor och nappar som innehöll ett farligt ämne i Europa, Kanada, Israel och vissa amerikanska delstater. Men den måste ju ersättas med något, eller hur? Man kan inte bara ta bort den och beröva plasten dess värdefulla egenskaper. Så redan 2018, när konsumenterna djärvt väljer BPA-fria produkter, finns det mer och mer data som pekar på de ohälsosamma effekterna av en hel alfabetssoppa av BPA-alternativ som ersatte originalet: bisfenol AF (BPAF), bisfenol Z (BPZ), bisfenol S (BPS), bisfenol F (BPF), bisfenol AP (BPAP) och bisfenol B (BPB). För att skydda dina barn från denna kemikalie i livsmedel, från vad den ersätts med och ännu inte har studerats – använd rent stål eller glas och leksaker gjorda av naturmaterial. Varför riskera livet och låta dina barn stå på provlinjen?
FLASKOR FÖR VATTEN, DRYCKER OCH LIVSMEDELSBEHÅLLARE
Bisfenol A frigörs när behållare värms upp, tvättas med rengöringsmedel och även vid mindre skador och repor. Så många länder fortsätter att förbjuda användningen av detta ämne i långa produktserier. I Frankrike trädde till exempel ett förbud mot detta ämne i livsmedelsförpackningar i kraft den 1 januari 2014, och Danmark förbjöd alla BPA-innehållande förpackningar för barnmat, bitringar, leksaker och köksredskap för barn under tre års ålder. Tillverkarna fortsätter dock att leverera varor som innehåller skadliga kemikalier till andra länder. Och detta är viktigt att förstå. ATT SKYDDA SIG är enkelt – använd bara naturliga material i allt som har med mat att göra – stål, glas, livsmedelsgodkänt silikon.
ALLA KVITTOR
Forskare från University of California fann en mycket hög halt av bisfenol A i kontantkvitton (hundratals gånger högre än i samma plastflaskor). När en person håller en kvitto i sina händer kommer BPA på huden och kan absorberas i den, eller riskera att intas tillsammans med mat som vi hållit i med förorenade händer. I apparaten upphettas papperet punktvis på de ställen där det ska finnas svarta linjer, bokstäver, siffror, och de visas. Det är när termopapperet upphettas som ämnet frigörs. Försök att inte plocka upp kvittor, och om du måste så gör det kortvarigt och se till att tvätta händerna noggrant efteråt.
INRE SKIKT I BURKAR
Bisfenol A används också vid tillverkning av konservburkar, eftersom detta ämne skyddar dem mot korrosion och bidrar till att hålla maten ”färsk” längre. Under 2015 undersöktes 204 livsmedelsprodukter med avseende på innehållet av det farliga ämnet bisfenol-A. I 73% av de undersökta konserverna hittades bisfenol-A. Enligt forskning från Harvard School of Public Health är innehållet i en sådan burk tillräckligt för att öka mängden BPA i kroppen med 20 gånger. Minska eller ta helt och hållet avstånd från mat i metallburkar. Ett alternativ är konserver i glasburkar. …
Sportutrustning, medicinska instrument, tandfyllningar och tätningsmedel, glasögonlinser, CD-skivor, bildelar, lim, hartser och färger, antiseptiska medel inom medicin och veterinärmedicin…
Tyvärr är det nästan omöjligt att bli av med det helt. Vare sig vi vill det eller inte lever vi för närvarande I PLASTENS VÄRLD. Bisfenol A hos vuxna utsöndras från kroppen inom några timmar. Men eftersom detta ämne finns praktiskt taget överallt (från plastflaskor till bläck på kvitton) kommer vi alltid att ha spår av detta ämne i kroppen som ett resultat av kontinuerlig exponering. Sedan början av 1990-talet har koncentrationen i människokroppen ökat med nästan tre gånger! Den stora mängden plastavfall som hamnar i miljön innebär att BPA läcker ut i floder och mark och så småningom tillbaka in i våra kroppar.
UTSLÄPP AV FARLIGA ÄMNEN FRÅN PLAST KAN SKE ÄNNU SNABBARE OCH MER NÄR PLASTEN:
- utsätts för värme
- har en förstörd struktur (repor, skavmärken och flisor)
Det innebär att du kan få in ännu fler giftiga ämnen i dina produkter genom att värma något direkt i plast eller till exempel i plastredskap som vi har gnuggat väl med en hård svamp mer än en gång. Omedelbart måste du komma ihåg plastflaskor som värms med blandningar, uppvärmning av luncher i plastbehållare, om mat i engångsplastskålar på matbanor, vatten i en plastflaska som värms i solen, och så vidare.
SÄG NEJ TILL PLAST VARHELST DU KAN! Experimentera inte med din och dina barns hälsa.
OM DESSA 2 KOMPONENTER UTESLUTS, BLIR PLAST DÅ MINDRE FARLIGT FÖR OSS?
Om en tillverkare tar bort ftalater från sitt plastrecept behöver de logiskt sett fortfarande något för att mjuka upp plasten, så de ersätter ftalaterna med en annan mjukgörande kemikalie. Problemet är att en ny kemikalie ofta inte visar sig vara säkrare. Företag som ville undvika att använda BPA i produkter övergick till en annan kemikalie som kallas bisfenol S, eller BPS, som man inte visste så mycket om vid den tiden. Men nya studier visar att denna kemikalie inte är mindre skadlig än sin föregångare, och ibland till och med mer aktiv. Det är därför som ALL PLAST, särskilt den som vi använder kontinuerligt, medför OUPPRÄTTADE RISKER för oss. Det finns saker där vi objektivt sett inte kan klara oss utan plast, till exempel vid medicinska ingrepp, men tepåsar, engångsglas, vatten från plastflaskor, plastbehållare för livsmedel, leksaker av tvivelaktigt ursprung, plastredskap för barn och plastflaskor för matning – dessa RISKER ATT UNDVIKA elementära . Effekterna på barn, inklusive de som ännu inte har fötts, oroar forskarna mycket starkt. Den första delen av artikeln beskriver de BEVISADE RISKERNA. Och hur mycket som fortfarande är outforskat. Tillverkare kan inte forska, till exempel om hur ett visst ämne påverkar hjärnans utveckling. Speciellt innan varor släpps ut på marknaden. Ja, vem bryr sig då? Ingen kommer att ge ett definitivt svar. Kommer dessa risker att drabba någon av oss? Kommer vi att förknippa våra gynekologiska problem med engångsplastkuddar eller kaffe från engångsmuggar? Då blir det inte vettigt. Det är därför det alltid är BÄTTRE att göra ett misstag på den försiktiga sidan i plastberättels.
SAMMANFATTNINGSVIS FÖLJER HÄR 3 ENKLA PRAKTIKER FÖR ATT MINIMERA RISKERNA:
- Undvik att köpa eller förvara livsmedel i plast när det är möjligt.
- Värm aldrig upp plast.
- Om du använder plast måste du känna till alla dess markeringar och nyanserna i att använda varje typ.
Ta hand om dig själv!
Källor som använts i artikeln:
- PubMed ”A Review of Human Exposure to Microplastics and Insights Into Microplastics as Obesogens”
- PubMed ”Detection of various microplastics in placentas, meconium, infant feces, breastmilk and infant formula”
- PubMed ”Associations of Plastic Bottle Exposure with Infant Fecal Microbiota, Short-Chain Fatty Acids, and Growth”
- ScienceDirect ”Environmental exposure to microplastics: An overview on possible human health effects”
- NCBI ”Plasticenta: First evidence of microplastics in human placenta”
- NCBI ”The potential effects of microplastics on human health: What is known and what is unknown”
- NCBI ”Bisphenol A leaching from polycarbonate baby bottles into baby food causes potential health issues”
- PubMed ”Health Risk Assessment of Exposure to Bisphenol A in Polymeric Baby Bottles”
- The Guardian ”Phthalates are everywhere, and the health risks are worring. How bad are they really?”
- СDС.gov ”Phthalates factsheet”
- NCBI ”Phthalates and other additives in plastics:human exposure and associated health outcomes”
- ScienceDirect ”Phthalate exposure and metabolic effects: a systematic review of the human epidemiological evidence”
- WebMD ”What are phthalates?”
- NCBI ”The Politics of Plastics: The Making and Unmaking of Bisphenol A “Safety”